Inre blockeringar suger

Inre blockeringar suger

Gå genom dina blockeringar och vidga din komfortzon.

Att utmana mina rädslor gör att jag växer som människa. Jag vidgar min egen komfortzon. Så när jag känner en inre blockering i tex. dålig självkänsla eller att jag jämför mig med andra och låter bli att göra det jag längtar efter. Då tar jag helt enkelt tag i det. Hur smärtsamt det än är.

Vilken av målformuleringsmodellerna fann du intressant i förra blogginlägget? Eller kändes som överflöd? Att en modell är lite overkill? Allt är i sin ordning och allt är som det ska. Du behöver inte följa en modell för att uppfylla dina drömmars mål – men de kan inspirera.

Som du kanske märker så har det skett lite förändringar på min blogg. Bland annat så har jag börjat göra en helt amatörmässig inläsning av blogginlägget. Jag gör det för att öka möjligheten så att fler kan hitta till bloggen, och som hellre vill lyssna istället för att skrolla och läsa. Vi är alla olika och jag vill inspirera så många jag kan.

Men, det tog ett tag innan jag vågade ta klivet och faktiskt undersöka om jag kunde göra en inläsning. För inom mig fanns en blockering (en bland många) om att det inte var till för mig – det där med att spela in podd eller något liknande. Det vara bara till för andra som är mycket bättre än mig på det. De som gör det mer proffsigt – med jingels, sponsorer och sånt…

Jag håller mig själv tillbaka

Att inte våga ta klivet genom mina inre blockeringar, gjorde att jag dröjde med den idén. Kanske gjorde jag misstaget att börja lyssna på olika poddar? Till en början så kände jag att ”oj, alla är så bra gjorda”, ”åh… så där skulle jag också vilja göra men jag kan nog inte”… min självkänsla sjönk tillsammans med självförtroendet rakt ned till skorna i och med dessa tankar.

Tänk så lätt det är att finna en inre blockering eller ett inre hinder och sedan börja döma ut sig själv innan man ens har börjat försöka. Varför gör vi så? Vad är vinsten? Om det är så att jag vill stå och stampa på samma ställe i livet – ja, då behöver jag inte ens få en endaste idé om att hitta på något nytt att göra. Men om det är så, att jag vill förflytta mig lite – ja, då kan jag ju inte hålla på och döma ut mig själv innan jag ens har försökt. Eller? Är det bara jag som har dessa funderingar?

Vad för blockering ser du hos dig själv? När vi försöker lösa hinder eller problem är det ofta som vi låser oss. Det tar emot och vi upplever en känsla av otillräcklighet inför uppgiften. Att lösa en upplevd svåröverkomlig situation behöver inte vara svårt om vi tar oss tid till att reflektera över vad det är som händer inom oss när vi tar oss an den.

Brutna kedjor
De egna inbillade kedjorna håller mig tillbaka och det är endast jag själv som kan bryta dem. | bildkälla: Pixabay.com

Synliggöra min egen blockering

I mitt fall så fanns en blockering i att jag jämförde mig med andra som spelar in poddar. Och i den jämförelsen låg: ”jag kan ju inte vara lika bra som dem som spelar in poddar eftersom jag aldrig har gjort det”. I mitt tankemönster så fanns redan en rädsla för ett misslyckande, och att döma ut mig själv innan jag ens har försökt, gör att jag saboterar bara för mig själv.

Sagt och gjort – jag hittade en kurs i ljudbearbetning på Moderskeppet.se. När jag utfört den så insåg jag att det där med att klippa och klistra – det kan jag. Och sedan googlade jag runt och fann information om hur man skapar podd, distribution av podd och annat. När jag lärt mig mer om hur man faktiskt spelar in så verkade det inte så svårt. Att resultatet är amatörmässigt är helt uppenbart men jag är stolt över att jag gjorde det. Och bättre kommer det att bli ju mer jag övar.

Vad är det som tar emot när du försöker lösa en situation i livet som du upplever som svår? Vad är det du upplever? Vad är känslan? Tanken?

Sat Nam,